Idag föll allting på plats. Det som vi tog för givet i somras, fanns helt plötsligt där igen. Och vad man njöt. Efter middagen satt jag under den nya pergolan och beskådade hur allt tändes i skapelsens vackraste färg. Janis farmor sade att när solen går ner i sundet är hösten här. Där är vi nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar