Maken bär hem och bär hem från sitt föräldrarhem. Det tar aldrig slut. Tacksamheten över att bli med så mycket fint, får sig en nagg i kanten av sorgen och den enorma, svårt hanterbara mängden möbler och föremål som finns. Det är svårt att ta in och besluta sig för vad man skall behålla. Någonstans finns en gräns.
Det har nu gått över ett år och många möbler har fått husera här på prov. En del bärs ut efter ett tag, men den här soffan får stanna. Kanske man kan klä om den.....
I vardagsrummet får mattan stanna, likaså den höga spegeln. Men mr Chippendale i biblioteket och de rödbruna fåtöljerna är jag tveksam till.......
...här i kontrast till vår nya bas.